<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0">
<channel><generator>iloblog 1.0</generator><title>Kristoffers Blogg Feed</title><link>http://kristoffer.s-markt.se/</link><description>Bloggen behandlar allmänna betraktelser i den
politiska vardagen. Med ett stort intresse för företagande och entreprenörskap
är ambitionen att Åstorps kommun kontinuerligt förbättrar sitt företagsklimat
och fortsatt erbjuder en gynnsam grogrund för företagande. Utbildnings- och
EU-politik är andra ämnesintressen som återspeglas i bloggen. Välkomna.</description><item><title>Journalist och Miljöpartist?</title><link>http://iloapp.s-markt.se/blog/kristoffer?Home&amp;post=9</link><description><![CDATA[  Ungefär var femte år genomför professor Kent Asp en
undersökning om journalisters partisympatiseringar. Liksom förra mätningen
(2006) var en överväldigande majoritet av journalisterna tyckte bäst om
Miljöpartiet (41 procent). På andra plats kom vänsterpartiet. Som påpekats i
rapporten, får en sådan överväldigande majoritet ses som anmärkningsvärd. Asp
menade i en intervju att sympatidominansen bland journalister kan leda till
viss problematik. Ett exempel är att partiet och dess politik inte granskas
lika hårt som andra partier. 



 Andra påfallande skillnader som förekommer gentemot den
generella populationen är Moderaternas och Socialdemokraternas
underrepresentation. Asp ställer den intressanta frågan om detta påverkar
journalisternas förmedling av fakta och information. Några viktiga
poängteringar i rapporten är: 



 ”Grundmönstret
är detsamma som i de tidigare undersökningarna: v och mp är kraftigt
överrepresenterade, och m och s kraftigt under­representerade”. 



 ”Journalistkåren
är för det första i politiska termer inte särskilt representativ för den
svenska allmänheten”. 



 ”Kvinnor
sympatiserar mer med miljöpartiet, män mer med modera­terna och
socialdemokraterna”. 



 ”Moderaterna
och socialdemokraterna är starkare hos de utan formell journalistutbildning”. 



 ”Över 50
procent av journalisterna på Sveriges Radio och Sveriges Television
sympatiserar med miljöpartiet […] Vänsterpartiet har också en starkare
ställning i public service än i dagspressen”. 



 ”Arbetsledare
och redaktionschefer är […] något mer representativa för allmänheten”. 



 .  Rapporten (2011 års mätning) kan hittas här: 

 http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1369/1369226_journalist-2011-journalistboken-kap-13.pdf 
 ]]></description><pubDate>Sat, 19 May 2012 17:38:53 +0200</pubDate><category>Politik</category></item><item><title>Inblick i S-politiken</title><link>http://iloapp.s-markt.se/blog/kristoffer?Home&amp;post=8</link><description><![CDATA[  Sedan Stefan Löfvén tillträdde som ny partiordförande har han allteftersom presenterat ledningens nya politiska inriktning. Häromdagen presenterade socialdemokraterna sin skuggbudget, som ger oss en spännande och värdefull inblick i ledningens tankegångar kring utbildning, ungdomsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik. 

 Det står klart att utbildning för unga under 25 år kommer vara en prioritering inom arbetsmarknadspolitiken. Ett intressant förslag är att ge unga möjligheten att både studera och arbeta deltid. Det står även klart att ”praktik” och ”trainee” kommer vara väsentliga delar i en ny socialdemokratisk politik. För trainees gäller åldern upp till 29 år. 

 Finansieringen kommer att ske genom att arbetsgivaravgifterna för unga (under 26 år) kommer att återinrättas till samma nivå som tidigare. Anmärkningsvärt är att ovan nämnda satsning kommer att kosta ungefär 2 miljarder kronor. Slopandet av den riktade arbetsgivaravgiftssänkningen genererar emellertid 14 miljarder. Vård, skola och omsorg behöver en sådan investering, och jag vore förvånad om det inte tillfördes en hel del finansiering till dessa områden. 

 Men det mest väsentliga, den ekonomiska politiken, återstår att se. Jag måste medge att jag är något otålig över att det tagit så lång tid att utforma en gedigen skattepolitik. Leif Pagrotsky med flera kommer att presentera en sådan ”i höst”, vad jag förstått.  

 Nu har vi fått en inblick i utbildningspolitiken för unga. Skulle även fortsatta förslag vara lika gedigna, bådar det mycket gott för partiets framtida utveckling. 

 Jag hörde även på nyheterna att partiet fördubblat sitt stöd i storstäderna (från ca 15 till ca 30 procent). Det får anses vara en ovanligt stark utveckling. 

 God utveckling på gång, minst sagt! 

 /Kristoffer 
 ]]></description><pubDate>Fri, 27 Apr 2012 16:43:42 +0200</pubDate><category>Politik</category></item><item><title>Trender och marknader</title><link>http://iloapp.s-markt.se/blog/kristoffer?Home&amp;post=7</link><description><![CDATA[ Marknaderna stabiliseras  I förra inlägget uppmärksammade jag ett antal intressanta artiklar om medelklassens utarmning i Sverige. En annan beklaglig trend är fattigdomens utbredning i Europa (och dessvärre även i Sverige).   Sedan Eurostats förra mätning (till synes 2008) har individer i riskzonen för fattigdom ökat i EU, från 17 till 23 procent. De som tjänar under 60 procent av medianlönen i ett land räknas som fattiga. Den negativa trenden har dessvärre ökat i krisens spår och förvärrat situationen för dem som redan har svårt att få ihop vardagen. Enligt Dagens Samhälle (nr6/2012) innebär det följande:   -&gt;  115 miljoner Européer är antingen i riskzonen eller per definition anses som fattiga  -&gt;  Sverige har 15 procent som kvalar in på definitionen, och det är en av de lägsta siffrorna i Europa (efter Tjeckien på 14,4 procent.).  -&gt;  Detta innebär ändå 1,4 miljoner svenskar som således kan anses fattiga eller i riskzonen.  -&gt;  Sveriges totala fattigdom har ökat sedan sista mätningen ”och närmar sig Europeiska nivåer”. (Schablonartat cirka 19-23 procent).  -&gt;  Sveriges trygghetssystem har varit en starkt bidragande faktor till att många invånare sluppit hamna i fattigdom (Sverige hade i värsta fall då haft ungefär 5-10 procentenheter högre fattigdom, och det kan betecknas som betydande)  I övrigt har marknaderna stabiliserat sig någorlunda i Euroland, sedan Europeiska Centralbanken ingripit med större penningflöden till banker. Det får sägas vara en genomtänkt metod som använts för att förbigå ECBs förbud att tillhandahålla länder med direkt finansiering. Marknaderna har nu till synes stabiliserat sig, och det betyder även mer lugn för svenska exportföretag. Grekland fortsätter emellertid att vara en besvärlig del i Eurozonen. Förhoppningsvis löser sig problematiken även där. Slutliga förhandlingar verkar nå goda resultat.  För dem som är intresserade finns statistiken om fattigdom tillgänglig här: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/product_details/publication?p_product_code=KS-SF-12-009  Där finns även mer ingående uppdelningar att tillgå.  /Kristoffer  
 ]]></description><pubDate>Sun, 19 Feb 2012 23:53:15 +0100</pubDate><category>Politik</category></item><item><title>Nytt år, nya möjligheter</title><link>http://iloapp.s-markt.se/blog/kristoffer?Home&amp;post=6</link><description><![CDATA[ Då var det nya året igång, och många nyårslöften som skall brytas. Förhoppningsvis har det varit en hel del härliga stunder i Jul för Er läsare.   Årets första blogginlägg är en reflektion kring en mer kontinuerlig trend i samhället. Under en längre tid har jag uppmärksammat en förändring av samhällsklasserna. En tankegång som slagit mig är hur det egentligen står till med Sveriges medelklass…  I ett antal artiklar i Dagens Samhälle (och i viss mån Dagens Industri) uppmärksammas medelklassen och dess minskning. Som jag misstänkt under en längre tid, visade tidningarnas studier att låginkomsttagare har ökat som grupp. Denna ökning kommer från medelklassen som sakta urholkas, menar undersökningarna. De med låg inkomst även blivit fattigare. Denna inkomstgrupp har inte fått någon reell inkomstökning sedan 90-talet. Med inflationen inräknad har deras totala förmögenhet minskat. Statistiken talar sitt tydliga språk:  1991 utgjorde de med 0-70 procent av disponibel medianinkomst, s.k. låginkomsttagare, 14.2 procent av Sveriges befolkning. 2009 hade siffran ökat till 21,4. Medelklassen har samtidigt haft en liknande resa, men åt motsatt håll. 1991 tillhörde 58,0 procent av svenskarna medelklassen. 2009 hade denna grupp minskat till 48,1. De som räknas som till höga inkomster, alltså 130 procent av medianinkomst (över 26000 kronor netto), ökade marginellt från 27,8 procent år 1991, till 30,5 procent år 2009.  Statistiken visar en klar trend; medelklassen håller på att urholkas. Även de mest grundläggande statsvetenskapliga och nationalekonomiska teorier menar att ett välmående land behöver en stabil medelklass att vila på. Denna trend bör således tas på största allvar. Med neddragningar inom sjukvården och övriga samhällstjänster bör läsaren därför ställa sig frågan: Hur skall låg- och medelinkomsttagare kunna ha en vettig levnadsstandard, när levnadsvillkoren inte följer samhällsutvecklingen? Det finns dock tid för att hinna ändra den negativa trenden. Nytt år, nya möjligheter!   För er som är intresserade heter artikelserien ”Jakten på medelklassen”, och publiceras i Dagens Samhälle. Tredje delen om ökade inkomstgap finns i nr 43, 2011.   Noteringar: Med låg inkomst menas 14999 efter skatt, medelinkomst 15000-25000 efter skatt. Hög inkomst innebär 26000 efter skatt. Allt i kronor. Statistiken berör enskilda personer, och inte hushåll.  /Kristoffer  
 ]]></description><pubDate>Sat, 07 Jan 2012 22:57:27 +0100</pubDate><category>Allmänt</category></item><item><title>God Jul!</title><link>http://iloapp.s-markt.se/blog/kristoffer?Home&amp;post=5</link><description><![CDATA[ Då var det jul igen! Förhoppningsvis är det mesta införskaffat hos er läsare. Detta året har jag varit mer förutseende och införskaffade allt tidigare. Snart är det även nyår. Ibland går tiden fort. Vi får se vad det nya året medför...  Oavsett, så önskar jag dig en God Jul och ett Gott Nytt År.   /Kristoffer   
 ]]></description><pubDate>Thu, 22 Dec 2011 15:27:22 +0100</pubDate><category>Allmänt</category></item><item><title>Euroland fortsatt i kris</title><link>http://iloapp.s-markt.se/blog/kristoffer?Home&amp;post=4</link><description><![CDATA[  Sedan mitt förra inlägg om EU och euron har en hel del
hänt inom området. För ett tag sedan beslutade EU-ledarna med Tyskland i
spetsen om en utökning av EFSF och en avskrivning av Greklands skuld med 50
procent. Efter beslutet fick Europa en viss respit, men det verkar som att
marknaderna nu återigen börjar bli oroliga. Nyligen försökte Tyskland sälja
sina egna ”bunds”, men kunde enbart sälja drygt hälften av vad de siktade på
(3,6 av 6 miljarder euro vill jag minnas). Nu har kreditvärderingsföretaget
Standard &amp; Poors även gått ut med en varning att eventuellt sänka
Frankrikes kreditbedömning.  

   

 Läget börjar nu bli mycket allvarligt. Jag hoppas
innerligt att EU-ledarna löser krisen snabbt. Alternativet skulle vara
förödande, även för svensk ekonomi som är starkt beroende av export till den
europeiska kontinenten. Många arbetstillfällen skulle med all säkerhet gå
förlorade även här i Sverige och arbetslösheten skjuta i höjden. Det är ett
högst bekymmersamt scenario. 

   

 Men än finns hopp enligt bedömare. Den Europeiska
Centralbanken, som teoretiskt kan trycka oändligt med pengar, kan fortfarande
träda in och stabilisera läget genom inköp av utsatta länders skuld. Tysklands
motvillighet är dock det största hindret (troligen med 1920-talets
hyperinflation i minnet). Ett annat alternativ är att skapa så kallade
Euroobligationer, vilket i princip skulle innebära att samtliga länder inom
euroland står för varandras skuld. Båda alternativen har sina för och
nackdelar, men något måste nu göras. Nästa möte mellan EU:s ledare är den 9
december. Vi får hoppas att de då presenterar någonting som kan stabilisera
läget i euroland och övriga Europa.  The Economist har intressanta artiklar i ämnet. Mer finns att läsa här:  http://www.economist.com/world/europe  
 ]]></description><pubDate>Tue, 29 Nov 2011 13:33:36 +0100</pubDate><category>Politik</category></item><item><title>LAS framtid diskuteras – nytt förslag beräknas står klart 2012</title><link>http://iloapp.s-markt.se/blog/kristoffer?Home&amp;post=3</link><description><![CDATA[  Nyligen beskrevs en vilja att reformera Lagen om
anställningsskydd så att ”kompetens”, snarare än anställningstid, ska utgöra
den huvudsakliga bedömningsgrunden vid uppsägning. Det är Svenskt Näringsliv
och samarbetsförbundet PTK (med ca 700 000 medlemmar i 26 förbund) som kommit
överens om förhandlingen. 

   

 Christer Ågren, vice VD för Svenskt Näringsliv menade (något
dramatiskt) att LAS-reglerna varit ett ”trauma” för Sverige. ”Anställningstid ska
inte vara så allenarådande som den är idag enligt det formella regelverket”,
säger han till Rapport den 3 nov 2011. 

 Bedömningsgrunderna skulle istället bestå av hur
”betydelsefull” någon är för företagets förmåga att bedriva verksamheten ”så
effektivt som möjligt”, genom den ”kompetens” och ”de personliga egenskaper”
som man har. Detta kunde kombineras med anställningstid och liknande. Avtalet
sägs stå klart någon gång under 2012. 

   

 För mig som studerat ekonomi uppkommer många funderingar
kring detta.  

 En alltför stel arbetsmarknad kan leda till problem med att
komma in på arbetsmarknaden. Spanien torde vara ett utmärkt exempel, där 40
procent av arbetsföra ungdomar inte får ett arbete. En felaktig anställning kan
å sin sida vara förödande för mindre näringsidkare. En förenkling för
småföretagare att anställa kan förbättra arbetstagarnas möjligheter att hitta
ett nytt arbete, och förhoppningsvis öka viljan bland landets småföretag att
anställa (och därmed expandera). 

 Jag hoppas dock att parterna löser den tvetydighet som
medföljer begreppen ”betydelsefull”, ”kompetent” med mera. En alltför
oförsiktig definition kan leda till att arbetstagare förlorar sitt jobb utan
rimliga grunder. Det vore en mycket bekymmersam och svårsmällt utveckling.  

   

 Både Svenskt Näringsliv och PTK verkar emellertid
kompromissvilliga. Anställningstid ska fortfarande utgöra en viktig del i LAS
(i kombination med ”kompetens” och ”betydelsefullhet”, vad det nu må betyda).
Vi får se vad som står klart under 2012… 

   

   

 PTK har tillsammans med Svenskt Näringsliv givit ut en
intressant rapport inom området. Den finns att tillgå här: 

  http://www.ptk.se/News-list/Pressmeddelande-fran-PTK-och-Svenskt-Naringsliv/  
 ]]></description><pubDate>Sun, 06 Nov 2011 12:07:07 +0100</pubDate><category>Politik</category></item><item><title>Galenskap inget för transportstyrelsen</title><link>http://iloapp.s-markt.se/blog/kristoffer?Home&amp;post=2</link><description><![CDATA[  En artikel rörande text på personlig nummerskylt dök upp i
HD häromdagen. Texten skulle vara ”psycho”, men transportstyrelsen underkände
namnet pga. dess stötande karaktär. Jag har dock en känsla av att fordonsägaren
inte är av samma åsikt… 

   

 Mer om detta här: 

http://hd.se/astorp/2011/10/20/inget-psycho-pa-vagarna/  
 ]]></description><pubDate>Mon, 24 Oct 2011 14:28:22 +0200</pubDate><category>Allmänt</category></item><item><title>Europa behöver en klippning</title><link>http://iloapp.s-markt.se/blog/kristoffer?Home&amp;post=1</link><description><![CDATA[  Fortsatt turbulens över skuldkrisen i Europa bådar inte gott
för Sverige (som är mycket exportberoende till bland annat EU). Jag hoppas att
ledarna kommer fram till robusta förslag. De senaste månadernas svar på krisen
har uppenbarligen varit otillräckliga…  

   

 Det bekymrar mig att Frankrike och Tyskland inte kan komma
överens om grunderna till söndagens möte. Tydligen föreligger delade meningar
mellan de båda länderna om hur en ökning av utlåningskapitalet skall ske samt
hur mycket bankerna skall behöva avskriva som förluster på Greklands skuld. Vi
får hoppas att de kan överbrygga sina skillnader. 

   

   

 Några av förslagen som diskuteras är: 

   

 - Öka EFSF utlåningsförmåga (förslaget är för närvarande ”2
trillion euros”, från ”440 billion euros”). 

 - Hur en rekapitalisering av bankerna skall gå till 

 - Komma överens om hur mycket investerare/banker skall
behöva avskriva som förluster (så kallade ”haircuts”). Förslaget är för
närvarande 50 procents nedskrivning. 

   

   

 Vad är EFSF? 

 http://www.efsf.europa.eu/about/index.htm 
 ]]></description><pubDate>Mon, 24 Oct 2011 14:26:50 +0200</pubDate><category>Politik</category></item><item><title>En resa på tusen mil börjar med ett steg</title><link>http://iloapp.s-markt.se/blog/kristoffer?Home&amp;post=0</link><description><![CDATA[  Egenföretagarna nöjda med företagsklimatet i Åstorps kommun!

    

 För en kort tid sedan presenterades resultatet av svenskt
Näringslivs undersökning om företagsklimatet i Åstorps kommun. Beskedet blev
positivt, en stor del av egenföretagarna är nöjda att näringslivsklimatet i
kommunen. 

   

 En närmare titt på statistiken visar även att
företagsetableringarna ökat markant från 2009. År 2008 var genomsnittet 6.4 nya
företag per 1000 invånare. Två år senare, 2010, var de uppe i nästan det
dubbla, ca 12 per 1000. Det är glädjande att många vågar satsa på sina idéer.
Vi i Åstorp har många förutsättningar som är till vår fördel. Närheten till
viktiga marknader, skattenivåer och infrastruktur är några exempel. Med en ny
näringslivschef kommer kommunen fortsatt att utveckla och förbättra
förutsättningarna för näringslivet.    

   

 För den som är intresserad, återfinns mer statistik här: 

 http://foretagsklimat.svensktnaringsliv.se/start.do 

   

 Artikeln om resultatet hittas här: 

http://lokaltidningen.se/egenforetagarna-ar-nojda-med-klimatet-/20110920/artikler/709219520  
 ]]></description><pubDate>Mon, 24 Oct 2011 14:26:02 +0200</pubDate><category>Politik</category></item></channel>
</rss>
