ivans.s-markt.se

ivans.s-markt.se

Om bloggen

Mina tankar om ideologi och politik

Politik är att vilja något

politikPosted by ivan Wed, August 07, 2013 13:04:14

Om Socialdemokraterna ska kunna behålla majoriteten inom Åstorps kommun och vinna valet 2014, måste man mycket mer än hittills verka mitt i den verklighet där människor lever och arbetar. Vi måste vara lyhörda för vad väljarna tycker och vill förändra. Jag menar inte att vi ska vara populistiska, men utifrån vår egen ideologi och övertygelse fatta de beslut som är bäst för vår kommun och invånarna och sedan motivera detta för dem på bästa möjliga pedagogiska sätt.

Trots krisen bör man satsa på de områden som mest behövs och är viktiga för kommunens överlevnad. Jag är väl medveten om att Åstorps kommun kommer förr eller senare att gå samman med andra kommuner eller andra verksamhetsområden för att kunna överleva och spara, men trots detta måste man satsa på områden som är nära oss och berör de flesta invånare inom Åstorps kommun.

Jag tänker då i första hand på utbildning(skola), bekämpa arbetslöshet, vård och omsorg, bostäder, göra kommunen mer attraktiv för små företagare och investerare och trots krisen-satsa på miljön. Vi måste också arbeta aktivt för att informera och bekämpa nationalism, rasism och diskriminering. Men för att uppnå dessa mål måste man vara ute bland väljarna och framför allt inte tänka enbart på åtstramningarna utan satsa på rätt sätt så det kan löna sig på långt sikt. Framför allt ska man lyssna på invånarna.

”Ty politik-kamrater- det är att vilja något”(Olof Palme-SSU- Kongressen 1964)

Det förpliktigar att vara socialdemokrat

politikPosted by ivan Tue, August 06, 2013 12:07:48

I en artikel i HD från första augusti i år, kunde man läsa om att S-politikern Hans-Eric Palmqvist från Landskrona gör sig skyldig till förgripelse mot tjänsteman sedan han skrikit ”jävla blatte” åt en busschaufför. Hans-Eric har en rad år som fullmäktigeledamot för Socialdemokraterna bakom sig.

I går hittade jag Stefan Löfvens nya omslagsbild på Facebook med rubriken ”Vi ska inte ha Dom och Vi i Sverige. Här finns bara Vi.” Jag fann också flera S-märkta sidor med olika budskap där Socialdemokraterna ger sitt stöd åt Prideparaden i Stockholm eller där Socialdemokraterna har bjudit in representanter för muslimska föreningar för att markera sin solidaritet efter fastemånaden. Orden som ”solidaritet, jämlikhet, rättvisa och kärlek” var vanligt förekommande på dessa sidor. Med andra ord de värdeorden som Socialdemokrati står för och som alla vi, som en gång har valt att bli socialdemokrater, står bakom.

Hans-Eriks ordval är högst olämplig och är man dessutom en offentlig person som han är, bör man kunna skilja mellan sak och person. Känner man sig kränkt av en muslim, jude eller homosexuell person, så beror det inte på personens religiösa tron, personens nationalitet eller sexuella läggning utan på själva personen i fråga. Det är viktigt att som socialdemokrat komma ihåg det.

I samma artikel står det att det är oklart om Socialdemokraterna i Landskrona kommer att agera. Hans Erik Palmqvist har bett partiet om ursäkt och jag tvivlar inte på hans lämplighet som politikern. Men vi alla bör lägga på minnet: att vara socialdemokrat det förpliktigar!









Kommentar till föregående inlägg

politikPosted by ivan Wed, July 17, 2013 09:11:45

Kan inte låta bli att ytterligare kommentera artikeln i HD från den 14 juli och uttalande från chefen för bildningsförvaltningen. Artikeln handlar alltså om resursfördelning till Åstorps skolor. Hon säger att: ”Det som är avgörande (syftar på resursfördelningen) är föräldrarnas utbildningsnivå. Vi har utgått från Salsaberäkningarna(se mitt föregående inlägg) ” Det som är intressant är att ingen av bakgrundsfaktorerna i Salsamodellen är avgörande för bedömning och än mindre är den tänkt att ligga till grund för resursfördelning till skolorna. Om man googla på Skoverkets hemsidor kan man, hör och häpna, läsa följande” Salsa är en statistisk modell som jämför kommuners och skolors betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen.”

Genom att sätta betygsresultat i relation till ett antal bakgrundsfaktorer som jag skrev om i mitt föregående inlägg, kan man jämföra de olika skolornas resultat. I slutet av Skolverkets beskrivning av Salsa, kan man läsa följande: ”Salsa ska inte användas för rangordning av skolor…”

Salsa är alltså tänkt att jämföra betygen i årskurs 9(ingenting annat) och inte som förvaltningschefen säger till resursfördelning till skolorna.

Jag förstår att det kan kännas tryggt och bekvämt att har en struktur, en mall eller klara direktiv från Skolverket att utgå ifrån men man ska inte hänvisa till något som inte existerar. Det enda vi måste förhålla oss till vid resursfördelning är den nya Skollagen. Nog om Salsa för denna gång. Nu tar jag en kort semester. Glad sommar på Er!



Salsa

politikPosted by ivan Mon, July 15, 2013 10:47:25

I går skrev jag om skolor som brister i att i god tid ge elever med särskilda behov stöd, samt om den finska skolan. När jag satte mig på kvällen för att läsa HD på Netet kunde jag hitta en artikel om den ”nya" resursfördelningen till skolorna som ska införas i Åstorp i höst. I ett uttalande från Annika Hoppe, chefen för bildningsförvaltningen i Åstorp, nämns Salsamodellen som utgångspunkt för resursfördelning till skolorna i Åstorp.

Att jag skrev ordet ”nya” med citationstecken beror på att Salsamodellen har använts i åtminstone par år. Dessutom har Salsamodellen redan hunnit få mycket kritik från olika politiska håll och kommuner runt om i Sverige. Skolverket vill själv skrota modellen helt. Vad är då anledningen till det? Jo, i stället för att utgå från de faktiska provresultaten utgår man från att skolor där majoriteten är pojkar, invandrare och familjer med låg utbildningsnivå kommer att prestera sämre. Därmed är förväntningarna på dessa barn inte lika höga som på barn med god socioekonomisk bakgrund. Många forskare är övertygade att modellen kan rent av skada skolan och skapa en negativ förväntningseffekt. Dessutom handlar det hela om människosynen eftersom man utgår från etnicitet och ekonomisk bakgrund. En människosyn som inte hör till i en socialdemokratisk politik.Att man nu vill införa "ett nytt fördelningssystem av resurser" i Åstorp när andra vill skrota det kan verka aningen konstigt. Haganässkolan som nämns i artikeln borde få resurser utifrån dess faktiska behov och inte som nu efter något poängsystem.

Enligt Sveriges Radio vill nu Skolverket göra om modellen och i stället införa en ny modell som utgår ifrån faktiska provresultat. Det nya sättet att mäta kan bli verklighet redan nästa år.

Om Åstorps kommun vill vara en kommun i tiden, bör man skyndsamt avveckla Salsa och införa ett system där man utgår ifrån skolornas faktiska förhållanden och utifrån dessa fördela resurser.

(Salsa=Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser)



Finsk skola

politikPosted by ivan Sun, July 14, 2013 17:36:48

I dag kunde man läsa på SVT text att” sju av tio skolor brister i att snabbt utreda elever med särskilda behov och ge dem stöd.” Skolinspektioner tror att det bristande stödet är orsaken till de stora skillnaderna mellan olika skolors resultat.

I ett annat pressmeddelande av Skolverket från är 2009 kan jag läsa att det tas ”för liten hänsyn till elevers behov när pengarna ska fördelas till skolan.” En annan viktig faktor enligt Skolverket är att kommunerna är för försiktiga med att fördela olika mycket resurser mellan skolor som har olika sociala förutsättningar. I stället vill man gärna tala om en ”rättvis fördelning mellan skolorna.” Trots att många kommuner runt om landet har satsat fler lärarresurser till skolor med låg utbildningsnivå hos föräldrar och en högre andel elever födda utomlands, nådde färre eleven målen än skolor med lägre lärartäthet. Detta kan tolkas, enligt Skolverket, att dessa skolor inte har kompenserats tillräckligt mycket.

I sitt anförande i Almedalen har Stefan Löfven satt fokus på skolan och utbildning. Socialdemokraternas förslag är att man-mycket riktigt- gör tidiga insatser i skolan så att alla elever kan hänga med och få den hjälp de behöver. Han presenterade också ett startpaket med sju tidiga åtgärder inom skolan; mindre klasser, 1000 fler speciallärare och specialpedagoger, läxhjälp till alla barn och ”stärka skolor med tuffa förutsättningar” bl.a.

Den här regeringen har däremot gjort precis tvärtom. Genom att har lindat in skolans verksamhet i fina pedagogiska termer och infört något så fint som ”inkludering” och inkluderande skola, har man skurit ner på antal special- och resurslärare och ökat antal elever per varje klass. I stället för läxhjälp till alla barn har regeringen fattat beslut om att den kan innefattas av rutavdrag så att föräldrar som har råd med det kan få hjälp, medan föräldrar som inte har det blir utan. Därmed ökar ytterligare klassklyftorna i samhället. Dessutom har man ökat arbetsbörda för lärarna så att de måste ägna större delen av sin arbetstid att dokumentera än att ägna sig åt pedagogiskt arbete i stället. Inte undra på att kunskapsresultaten har sjunkit. Tanken med inkluderande skola är alltså att varje elev ska tillhöra egen klass eller grupp utan att behöva gå ifrån någon annanstans. Tanken är god men då måste man minska antal elever i klasser eller sätta till fler lärarresurser så att varje elev få den hjälp han eller hon behöver. Skolverkets och Skolinspektionsrapporter visar tyvärr motsatsen och att inkludering inte var så väl genomtänkt trots allt.

Ett annat intressant resonemang i Stefans Löfvens tal var jämförelsen med den finska skolan. Finland är värdsledande i kunskapsresultaten. Ligger tvåa efter Sydkorea. Det finns mycket att lära ifrån. Vad är då som Finland gör som inte vi gjorde? Man skulle lite elakt säga att de inte gjorde samma misstag som vi. Här kommer några viktiga punkter som gör den finska skolan så framgångsrikt:

· Man har tydliga timplaner och fastställd undervisningsskyldighet

· Statlig fastställda löner (en finsk lärare har förutom en högre lön en hög status)

· Lönerna är inte prestationsbaserade

· En skola där alla barn har samma chans att komma vidare

· Inga nationella prov

· Bestämda mål

· En sammanhållen skola där alla skolor är bra

Författaren till boken ”Finnish lessons”, Pasi Sahlberg sammanfattar: ”vi har bra lärare som vi litar på.”

Arbetslösheten

politikPosted by ivan Thu, July 04, 2013 21:04:13

Den hetaste frågan inför valet 2014 kommer att handla om jobben. Stefan Löfven har själv, vid flera tillfällen i olika medier, betonat vikten av att man måste dra ner på arbetslösheten och skapa fler arbetstillfällen för dem som är utan jobb. Jag hoppas och vill tro att våra politiker förstår vikten av detta samt är medvetna om vilka konsekvenser en ökad arbetslöshet kan föra med sig, både för den arbetslöse själv och för det övriga samhället. Jag har själv varit arbetslös i början på nittiotalet i nästan ett helt år och vill därför ge min syn på, och mina tankar kring fenomenet arbetslöshet.

I detta inlägg går jag inte närmare in i att analysera nuvarande arbetslöshet i landet och inte heller tar jag ställning för det ena eller det andra politiska resonemang kring arbetslösheten. Jag vill enbart beskriva arbetslösheten ur ett sociologiskt perspektiv; människans upplevelse av denna och vad den betyder för henne i det praktiska livet efter man har förlorat arbetet.

Jag betecknar arbetslösheten som en ”antropologisk perversion”, som någon sociolog uttryckte en gång. Det är något som, helt och hållet, förlamar det mänskliga handlandets grundläggande särdrag och förstör människornas möjligheter att vidare utvecklas. Under tiden då jag själv var arbetslös funderade jag en hel del kring fenomenet och utifrån egna erfarenheter kommit fram till, att arbetslösheten är en process som börjar redan innan den inträffar d.v.s. själva upplevelsen av, och rädsla för en hotande och verklig arbetslöshet. Rädslan att förlora det egna arbetet finns närvarande i mer eller mindre dolda former hos de flesta människor också bland dem som förefaller har en säker position. Anledningen till det, tror jag, beror på att den enskilde arbetstagare- oavsett vilken yrkeskategori han eller hon tillhör, saknar till fullo insyn i de beslutsfattande processerna som sker bakom stängda dörrar. Trots att Sverige har starka fackföreningsrörelser ställs våra ombud ibland inför redan fattade beslut som de med kort varsel måste ta ställning till. Det kan röra sig om investeringar utomlands, rationaliseringar eller permitteringar. Den enskilde tillfrågas aldrig. Konflikter i Sverige förekommer, men väldigt sällan. De arbetande människorna är väl medvetna om detta och i svåra tider som vid hög arbetslöshet t.ex. är rädslan en tillförlitlig källa för arbetsgivaren för att skapa arbetsmotivation. I dessa tider sjunker sjukfrånvaro och personalomsättning.

Vad är det som man är så rädd för?

Arbetslösheten förstör i ett slag det som är kvar för en människa av ett meningsfullt liv. Först och främst är det frågan om förlusten av den faktiska samverkan på arbetsplatsen. Sedan kommer känslan av social isolering och upplevelsen att man är överflödig och onyttig. Känslan av att man inte längre kan bidra och dra sitt strå till stacken, att man måste leva på arbetslöshetskassa eller t.o.m. tvingas låna pengar av bekanta och vänner för att kunna unna sig något, utlöser nästan alltid skamreaktioner. Känslan förstärks ytterligare genom förödmjukelsen i att söka arbete.

På privat- och familjesidan har arbetslösheten en dubbel inverkan, Å ena sidan har man förlorat det konkreta arbetet, och å andra sidan, för människan den så viktiga biten, de sociala relationerna på arbetsplatsen: känslan av samhörigheten med arbetskamraterna, samarbeten och lojaliteten. På familjesidan å ena sidan en kännbar minskning av lönesumman och begränsad konsumtion, och å andra sidan begränsade planeringsmöjligheter för hela familjen. Människornas handlingar förlorar därmed sin mening och tycks röra sig i cirkeln.

De förut rutinmässiga handlingarna i hemmet börjar plötsligt uppta stor plats och tid,vilket i sin tur skapar irritation hos de olika familjemedlemmarna och kan leda till gräl och t.o.m. till skilsmässan. I svåra tider med hög arbetslöshet är det inte ovanligt att människorna hamnar i ett depressivt tillstånd eller får andra psykiska problem som kan leda till långtidssjukskrivningar som i sin tur kan ligga samhället till last till den milda graden att det vore billigare att ge dem en sysselsättning än att vårda dem.

Jag vill inte måla fan på väggen men för mig är arbetslösheten en svulst som måste skäras bort.

Med kunskapen som instrument

politikPosted by ivan Tue, July 02, 2013 15:27:03

Lite till om ideologin. Alla partier i Sverige,som Olof Palme sa en gång, har vissa värderingar som grund för sin politik.Vid behandling av olika politiska frågor-både på lokal, regional eller på riksnivå, återkommer dessa värderingar med " sådan konsekvens att man kan tala om en ideologi,en åskådning."

Men dagens moderna politiker kör sällan fast i sin "gamla" ideologi utan är beredda att ändra sina politiska metoder för att kunna fatta rätt beslut. Varför? Många skulle säga:"Man måste ju kompromissa och mötas på halva vägen." Nej, det handlar inte om det, utan om att dagens politiker har lärt sig att enbart av en"fördjupat kunskap av verkligheten"som man kan fatta rätta beslut." På så sätt har det skett en utjämning ...men det betyder inte alls att värderingarna och ideologierna har spelat ut sin roll som drivkraft..." Och att citera Olof Palme:"Vi går mot framtiden med kunskapen som instrument och övertygelsen som drivkraft."

Citaten är hämtade ur Boken om Olof Palme och ur radiodebatten med Herbert Tingsten 1961

Ideologi

politikPosted by ivan Tue, July 02, 2013 13:38:17

Finns det fortfarande en socialdemokratisk ideologi?

Den hisoriska aspektan

Det sägs ibland att socialdemokratin saknar en ideologi som är gångbar i dagens moderna samhälle och att den är förlegad och oanvändbar. Det är förvisso sant at man inte kan använda sig av samma ideologi som man hade för 80 eller 100 år sedan då stora delar av proletariatet svalt, fackföreningarna förföljdes av polisen och arbetare saknade social trygghet. Den tiden är förbi. Men det är också sant att den sociala tryggheten som omfattar utbildning, vård och omsorg och den välfärd som vi alla åtnjuter i dag har vi, i mycket, socialdemokraterna att tacka för. Genom att arbetarrörelsen och facken växte sig allt starkare, tvingades de enskilda kapitalisterna och den härskande klassen att inse sitt eget bästa och acceptera de villkor som ställdes på dem, inte minst p.g.a. de verkliga eller hotande stridsåtgärderna från arbetarna. Det är just socialdemokraterna som lyckades ena och samla arbetarna kring de gemensamma värderingarna såsom frihet, jämlikhet och solidaritet. Den unga arbetarrörelsen insåg det nödvändiga i att de måste hålla samman för att kunna förändra samhället och gemensamt kämpa för förbättringar som handlade om en välfärd där alla skulle ha inflytande över- inte bara enskilda individer som ville ha makt och rikedomar för sig själva. Det är, alltså, socialdemokraternas förtjänst att det har åstadkommits en förbättring i samhället och knappast något som kan tillskrivas det borgerliga partiet som numera vill gärna kallas för ”arbetarpartiet”. Den historiska aspekten är därför en viktig del av dagens ideologi och nödvändig att lyfta fram för väljarna.

Ensam är inte stark

Den andra aspekten av ideologin är individens förhållningssätt gentemot det egna samhället och insikten om den egna rollen i det. Det kan låta aningen invecklat men som ensam individ kan man inte förändra något utan att samarbeta med andra.

Visst kan man som enskild individ ha synpunkter, skriva till myndigheter, kommun, riksdag eller skicka insändare men ensam kan man knappast förändra samhället eller ändra lagar. Det krävs många fler som tycker likadant.

Samma gäller det som man tycker är värt att försvara eller bevara. Något som man tycker är bra men håller nu på att raseras p.g.a. av en annorlunda politik.

Även här krävs en bred majoritet av väljarna som är beredda att försvara och som står bakom den politik som man vill behålla.

Välfärdspolitiken

Den skattefinansierade välfärdspolitiken börjar nu sakta naggas i kanten p.g.a. den borgerliga politiken. De menar att valfriheten är hotad och att medborgarna bör själva bestämma vilken skola deras barn ska gå i eller själva välja äldre omsorg och sjukvård. Och det får de gärna göra. Det är bara det att de vill slopa den solidariska och gemensamma finansieringen, som ger medborgarna trygghet och minskar sociala spänningar och klyftor i samhället, för alla medborgare. En falsk frihet som gagnar bara höginkomsttagare medan de som har sämre ställt i samhället blir ofria.

Utbildning, vård och omsorg är grundläggande faktorer för den enskildes välfärd. Genom solidarisk finansiering av välfärden kan vi garantera varandra ömsesidig trygghet, oavsett om vi är utan arbete, sjuka eller om våra barn och gamla behöver tas om hand. Majoriteten av medborgarna i vårt samhälle, och världen över för den delen, äger inte produktionsmedel d.v.s. naturresurser, redskap eller maskiner som är nödvändiga för produktionen utan har en anställning. Medborgarnas löner, arbetstider, semester och pensioner m.m. är reglerade i olika avtal och lagar. De är också en viktig del av välfärdspolitiken som säkrar vår trygghet och tillvaro. Man skulle, lite skämtsamt, kunna säga att utan välfärdspolitiken hade vi alla varit ”proletärer” i modern tappning.

Välfärdspolitiken är därför värd att kämpa för och vi kan dagligen se hur den borgerliga politiken har bidragit till ökande klyftor inom just utbildning, vård och omsorg. Detta är viktigt att förklara för väljarna inför valet.

Frihet, jämlikhet men solidaritet framför allt

Sist, men inte minst, de socialdemokratiska värderingar som nämndes innan och avser frihet, jämlikhet och solidaritet är värden som utgör stommen inom socialdemokratin. På samma sätt som det nämns i bibeln”Tro, hopp och kärlek men störst är kärleken” skulle man kunna säga: frihet, jämlikhet och solidaritet men störst är solidariteten. Solidaritet handlar inte bara om den skattefinansierade välfärden utan om ett gemensamt ansvarstagande för samhället och hur det fungerar samt ett ansvar att kunna ta hand om varandra som medmänniskor. Den hämmar inte individualism eller en individs personliga förutsättningar att utveckla sina förmågor men vänder sig starkt mot den egoismen, som gå ut på att utnyttja andra för att skaffa sig egna fördelar eller på annat sätt göra sig rik på andras bekostnad.

Solidaritet är därför en förutsättning för att uppnå frihet och jämlikhet.

Så, visst har socialdemokratin fortfarande en ideologi värt namnet. En ideologi som är gångbar även inför valet 2014. och något som vi måste nå väljarna med. Något som är värt att kämpa för.

”Var starka i tron! ”sa prästen.

Ivan Cirkanovic(S) Hyllinge